Syrade (fermenterade) morötter

Jag tvekade både länge och väl innan jag bestämde mig för att slänga upp det här receptet på fermenterade/syrade morötter här på bloggen. Det finns många andra som har skrivit om det. Men eftersom jag har en tendens att glömma bort hur jag gjorde när jag ska upprepa mina bedrifter, måste jag nog inse att det få hamna här så att jag lätt hittar det nästa år, när rotfrukterna är billiga igen. Till skillnad från surkål är det enkelt att göra syrade morötter även utan matberedare (jag HAR strimlat kål för hand, testat massor av metoder för att få tunna tunna strimlor, men det tar tid och man riskerar att skära av sig ett och annat finger på köpet). Det räcker gott med ett rivjärn. Jag gillar att krydda mina morötter med vitlök, chili och ingefära, men det går utmärkt att utesluta smaksättningen eller tillsätta något annat (t.ex. kummin och timjan). 

SYRADE (FERMENTERADE) MORÖTTER, ca 2½ kg
2 kg morötter (gärna färdigtvättade), grovrivna (på rivjärn, grövsta sidan)
1 gul eller röd lök i klyftor
ett par vitlöksklyftor, hela eller skivade
några centimeter färsk ingefära, skalad och tunt skivad
1 strimlad röd chili
20-25 g salt (jag använder helst himalayasalt, men har även testat med typ seltin, funkade

Blanda grovrivna morötter med lök, vitlök, ingefära och salt. Stampa/krama ihop med handkraft tills rotfrukterna/grönsakerna vätskar sig rejält. Blanda ner chilin. Packa det hela hårt i syrningskärlet (jag har en glasburk med vattenlås; Kilner Fermentation Set) - fyll dock inte ända upp, utan lämna minst 1/4 av volymen tom. Täck med ett par vinblad (från vindruvsplanta), vinbärsblad eller vitkålsblad (för att förhindra att något grovrivet börjar flyta på ytan av syrningsvätskan och där börjar mögla) och pressa ihop lite till. Lägg på tyngderna (som medföljer ovan nämnda fermenteringsset, alternativt en glasburk/porslinsform med vatten eller en mycket väl rengjord sten eller något annat som håller grönsakerna under vätskeytan) och pressa samman lite till. Torka försiktigt rent kanterna på burkens insida med hushållspapper. Förslut burken, fyll vattenlåset, och låt stå i 10 dagar ungefär i rumstemperatur. Ös upp grönsakerna i mindre burkar. Packa tätt! Förslut med lock och ställ att eftermogna i några veckor (typ minst 8 veckor) i kylskåp eller jordkällare. Kan vara smart att ställa burkarna på ett fat eller liknande, då de kan efterfermentera så att vätska läcker ut. 

Om du inte har en fermenteringskruka går det bra att syra i stora gammeldags konserveringsglas med gummiring. Vanlig glasburk typ syltburk funkar inte - blir för tätt, så burken riskerar att sprängas av gaserna som bildas under fermenteringen. Det är helt i sin ordning att det bubblar i burken de första dagarna - det är precis så man vill att det ska vara:-).

Vissa böcker och hemsidor om fermentering tipsar om "påstricket". Jag har använt det någon enstaka gång, men tycker att det känns lite sådär med plast tillsammans med produkter som har lågt pH, så jag använder helst material i glas och porslin när jag syrar. 

Om det blir för lite vätska kan man tillsätta mer i form av saltlösning. Bäst är nästan att göra som "surtanten" rekommenderar: Ställ en bunke på en våg och nollställ den. Lägg i de strimlade grönsakerna och notera vikten. Beräkna mängden salt genom att multiplicera med önskad procent salt i den färdiga produkten (bör vara 1-2%): 1 kg grönsaker x 0.01 (d.v.s. 1%) salt = 10 g salt. Om man behöver tillsätta vätska får man sedan tillsätta 10 g salt per liter vatten, blanda, hälla önskad mängd över de tätt packade grönsakerna, så borde det bli skapligt rätt.

Allergivänligt - så länge man tål morötter. Lök och kryddor kan uteslutas. OBS! Om man är histaminintolerant ska man INTE äta fermenterade produkter, då de är mycket rika på histamin!

Fattiga ryttare (veganska små fattiga riddare)

Under sommarens vistelse på landet i min morbrors sommarhus, passade jag på att renovera min mormors gamla plättlagg. Den är i gjutjärn och användes flitigt när jag var barn. Nu har den nog stått outnyttjad de senaste 20 åren, och hade följdaktligen blivit rätt rostig med åren. Skrubb med disksvamp (utan diskmedel), rejält med olja, hetta upp, låt stå en timme, torka av. Sedan var det i prima skick för nya plättomgångar. Och för dessa fattiga riddare i miniformat. Vi kallar dem fattiga ryttare - en icke-fullfjädrad riddare måste väl börja som ryttare, kan jag tänka!

FATTIGA RYTTARE (VEGANSKA SMÅ FATTIGA RIDDARE)

Pannkaks-/plättsmet (ungefärligt recept 1½ dl vetemjöl, ½ dl grahamsmjöl, 3-4 dl havremjölk, 1 tsk vaniljsocker, ½ tsk bakpulver, 1 msk rapsolja vispas ihop till slät smet av lagom konsistens, får inte vara alltför rinnig men heller inte så fast som t.ex. kaksmet)

7 skivor formfranska (vi använde "Raskers" från Pågen, de är lite grövre)

rapsolja till stekning

strösocker blandat med kanel till servering

Dela varje brödskiva i fyra delar. Doppa dem i pannkakssmet och stek i ganska mycket rapsolja på medelvärme. Vänd när ovansidan är nästintill torr och stek 2 min på andra sidan. Servera med kanelsocker. Om du får smet över funkar det fint att steka plättar av den:-).

Beroende på vad du använder för smet och för bröd, kan receptet anpassas till de flesta allergier. Som det är skrivet ovan är det mjölkfritt, äggfritt, sojafritt, nötfritt och veganskt, men innehåller gluten/spannmål. Glutenfri, spannmålsfri pannkakssmet hittar du här - använd glutenfritt spannmålsfritt bröd, t.ex. detta skuret i skivor (behöver ej delas i fjärdedelar) för glutenfri, spannmålsfri variant.

Spett med röd curry och inte sataysås

Jaha. Vad ska jag kalla den här rätten, som ursprungligen heter Tofuspett med röd curry och sataysås, och kommer från "Vegansk street food" (2018) av Lamyai Vozzi och Adiah Samphani, när den varken innehåller tofu, jordnötter eller kokosmjölk? Dessutom saknade jag en hel drös andra ingredienser, så det blev verkligen en egen tappning av originalet. Fjäsk för 2½-åringen visade sig vara helt onödigt, för det enda han ville ha, var risnudlar. Men JAG tyckte att det var gott, så rätten får hamna här på bloggen ändå. Passar bra på buffé och slinker ner som snacks också, för den delen. 

SPETT MED RÖD CURRY OCH INTE SATAYSÅS, 8 spett och mycket sås
Spett:
3 dl kokt kallt jasminris (volymen avser färdigkokt ris, borde vara ca 1-1½ dl okokt)
1 msk lökpulver
1 riven vitlöksklyfta
1 msk röd currypasta
1 msk tomatpuré
1 msk kokossocker
1 msk rapsolja
1 tsk spiskummin
2 dl majsmjöl
2 msk rapsolja till stekning
8 grillspett

Blanda riset med alla kryddor. Tillsätt mjölet och knåda ihop till en ganska fast smet. Forma 8 avlånga korvar runt grillspetten (gör nu såsen, annars hinner spetten kallna) och stek på medelvärme i en rejäl skvätt olja. De ska få lite färg och bli knapriga runt om.

Sås:
½ liten finhackad rödlök
1 msk rapsolja
1 msk röd currypasta
1 dl rostade solrosfrön, mixade till fint mjöl
2½ dl vatten
1 msk pressad lime
1 msk kokossocker
1 krm salt

Fräs löken i olja tills den blir mjuk. Rör ner currypastan och fräs någon minut till. Blanda ner övriga ingredienser och låt det hela puttra ihop på svag värme under omrörning, ca 5 min. Späd med mer vatten om såsen verkar för tjock.

Servera spett med sås, nudlar och gärna någon grön grönsak (kokt broccoli hos oss).

Nötfri, naturlig glutenfri, sojafri, äggfri, vegansk, men kolla currypastan om du inte gör den själv! Om du inte tål kokos kan du använda brun farin eller råsocker istället för kokossocker. Ris går förmodligen utmärkt att byta mot annat kokt gryn (t.ex. hirs, quinoa eller durra), och majsmjöl kan ersättas av annat mjöl som man tål (ursprungsreceptet innehåller bovetemjöl).